Rosenrot, eller Rhodiola rosea, är en växt med lång traditionell användning i Europa och Asien. Den har framför allt förknippats med stress, trötthet och fysisk och mental uthållighet. Men vad vet vi egentligen om rosenrot – och hur stark är den vetenskapliga evidensen?
I den här guiden går vi igenom vad rosenrot är, hur den traditionellt har använts, vilka ämnen som finns i växten och vad modern forskning visar om stress, trötthet, mental prestation och fysisk uthållighet.
Rosenrot, Rhodiola rosea L., är en flerårig växt som tillhör familjen fetbladsväxter. Den förekommer naturligt i kalla och bergiga områden i bland annat Europa och Asien.
Det är framför allt roten och jordstammen som används.
Rosenrot har en lång historia inom traditionell örtanvändning och har bland annat använts i samband med perioder av fysisk eller mental belastning, trötthet och stress.
Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har en EU-monografi för Rhodiola rosea och beskriver den traditionella användningen av rosenrotsextrakt i samband med symtom på stress, såsom trötthet och utmattning. EMA betonar samtidigt att de kliniska studierna har haft betydande metodologiska begränsningar och att användningen därför bygger på långvarig traditionell användning snarare än etablerad klinisk evidens.
Rosenrot har traditionellt använts framför allt i samband med:
Rosenrot brukar ibland beskrivas som en adaptogen.
Med adaptogen menas i detta sammanhang en växt eller ett växtextrakt som traditionellt har använts för att hjälpa kroppen att hantera olika former av belastning.
Begreppet är dock inte detsamma som ett vetenskapligt bevis på en viss hälsoeffekt.
Stress är ett av de områden där rosenrot har studerats mest.
I en äldre dubbelblind, randomiserad studie undersöktes ett standardiserat Rhodiola rosea-extrakt hos läkare som arbetade nattpass. Studien rapporterade förbättringar i flera tester av mental prestation och drog slutsatsen att extraktet kunde minska generell trötthet under vissa stressrelaterade förhållanden.
En annan randomiserad studie på studenter under en stressig examinationsperiod rapporterade förbättringar i bland annat fysisk och mental prestationsförmåga samt självskattat välbefinnande.
Det finns alltså intressanta resultat.
Men studierna är relativt små och använder specifika extrakt och doser. Resultaten kan därför inte automatiskt överföras till alla rosenrotprodukter.
Trötthet är ett annat område där rosenrot har undersökts.
En systematisk översikt av kliniska studier identifierade 11 kontrollerade studier. Resultaten var blandade: vissa studier rapporterade positiva effekter på fysisk eller mental trötthet, medan andra inte gjorde det. Författarna pekade också på hög risk för bias eller brister i rapporteringen i samtliga inkluderade studier.
Det innebär att forskningen ger intressanta signaler, men inte ett entydigt svar.
Det är därför bättre att säga att rosenrot har studerats för trötthet och mental belastning än att påstå att växten bevisat minskar trötthet.
Rosenrot har även blivit populärt inom träning och fysisk aktivitet.
En systematisk översikt från 2023 analyserade 13 randomiserade kontrollerade studier med totalt 263 deltagare. Resultaten var heterogena: 11 studier rapporterade någon form av positiv effekt medan två inte fann effekt på de undersökta variablerna.
Ännu mer intressant är en metaanalys publicerad 2025 som inkluderade 26 randomiserade kontrollerade studier och 668 friska deltagare.
Forskarna rapporterade statistiskt signifikanta förbättringar i bland annat:
Samtidigt varierade studierna när det gäller dosering, träningsstatus och interventionens längd.
Det gör området intressant, men det behövs fortfarande fler välkontrollerade studier för att avgöra hur stor och praktiskt relevant effekten är.
Forskning på rosenrot har också undersökt olika aspekter av mental prestation.
I flera av de äldre kliniska studierna har forskarna tittat på exempelvis:
En randomiserad studie på 161 unga vuxna undersökte ett standardiserat rosenrotsextrakt under förhållanden där deltagarna utsattes för mental belastning. Studien rapporterade effekter på vissa mått av mental arbetsförmåga.
Samtidigt är resultaten mellan olika studier inte helt konsekventa.
En mindre randomiserad studie från 2025 undersökte exempelvis fyra dagars rosenrotstillskott i samband med mental trötthet och styrketräning och fann endast små eller triviala effekter på flera av de undersökta måtten.
Forskningsläget är alltså intressant, men inte entydigt.
Rosenrot innehåller ett stort antal naturliga växtämnen.
Bland de mest uppmärksammade finns:
Rosaviner och salidrosid används ofta som markörer när standardiserade rosenrotextrakt analyseras.
En vetenskaplig översikt beskriver ett stort antal identifierade ämnen i roten och jordstammen och visar att den kemiska sammansättningen är komplex.
Det är därför viktigt att komma ihåg att alla rosenrotprodukter inte är identiska.
Extrakt kan skilja sig åt när det gäller:
Det kan i sin tur påverka hur väl resultat från en specifik studie kan överföras till en annan produkt.
När ett kosttillskott innehåller ett standardiserat extrakt innebär det vanligtvis att tillverkaren har specificerat innehållet av vissa ämnen eller markörsubstanser.
För rosenrot handlar det ofta om rosaviner och salidrosid.
Det är viktigt eftersom forskningsstudier ofta använder specifika extrakt.
Om en studie exempelvis använder ett standardiserat extrakt med en viss mängd rosaviner och salidrosid går det inte automatiskt att anta att exakt samma resultat gäller för ett vanligt rosenrotspulver.
Extraktets sammansättning spelar alltså roll när man tolkar forskningen.
Rosaviner är en grupp fenylpropanoidglykosider som är karakteristiska för Rhodiola rosea.
De tre mest omtalade är:
Rosaviner används ofta tillsammans med salidrosid som kemiska markörer för standardiserade Rhodiola rosea-extrakt.
Det betyder dock inte att en enskild substans ensam kan förklara alla effekter som har observerats i studier.
Salidrosid, även kallat rhodiolosid, är ett annat naturligt förekommande ämne i rosenrot.
Det har studerats omfattande i laboratorie- och djurmodeller, bland annat inom forskning om cellulär stress, nervsystem och metabolism.
Det är viktigt att skilja på sådan experimentell forskning och kliniska studier på människor. Resultat från cell- och djurstudier kan ge information om möjliga mekanismer, men är inte i sig bevis för att samma effekt uppstår hos människor.
Ja, rosenrot brukar beskrivas som en adaptogen växt.
Begreppet används framför allt inom örtmedicin och beskriver växter som traditionellt används för att stödja kroppens anpassning till fysisk eller psykisk belastning.
Rosenrot är en av de växter som oftast förknippas med detta begrepp.
Samtidigt är "adaptogen" inte en specifik medicinsk diagnos eller en garanti för en viss hälsoeffekt. Det är därför bättre att använda begreppet som en beskrivning av växtens traditionella användning än som ett bevis på effekt.
Forskningsläget kring rosenrot är mer omfattande än för många andra traditionella örter, men det är fortfarande inte helt entydigt.
En systematisk översikt bedömde evidensen för trötthet som motsägelsefull, medan en nyare metaanalys av 26 RCT-studier rapporterade positiva effekter på flera uthållighetsrelaterade mått. Sammantaget är rosenrot därför ett intressant forskningsområde, men inte ett område där alla frågor är avgjorda.
Rosenrot har använts under lång tid och EMA bedömer traditionella rosenrotpreparat som generellt väl tolererade vid användning enligt de angivna förutsättningarna.
Samtidigt har biverkningar som huvudvärk, illamående, buksmärta, diarré, hudutslag och klåda rapporterats med okänd frekvens.
Säkerheten under graviditet och amning är inte tillräckligt etablerad och EMA rekommenderar därför inte användning under dessa perioder.
Personer som använder läkemedel eller har en medicinsk sjukdom bör rådgöra med läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan de börjar använda rosenrot.
Rosenrot finns bland annat som:
Doseringen beror på vilken del av växten som används och framför allt på om produkten innehåller pulver eller ett koncentrerat extrakt.
Det går därför inte att ange en enda generell dosering som passar alla rosenrotprodukter.
Följ alltid doseringen på den specifika produktens etikett.
Det korta svaret är: forskningen undersöker alla tre områdena.
Rosenrot har traditionellt använts i samband med stress och trötthet. Kliniska studier har undersökt mental prestation och fysisk uthållighet, och en nyare metaanalys har rapporterat positiva resultat för flera prestationsmått.
Men resultaten är inte tillräckligt enhetliga för att man ska kunna säga att rosenrot fungerar på samma sätt för alla.
Det mest rättvisa sättet att beskriva rosenrot är därför som en traditionellt använd växt med ett växande men fortfarande blandat vetenskapligt underlag.
Rosenrot (Rhodiola rosea) är en traditionell växt som framför allt förknippas med stress, trötthet och fysisk och mental belastning.
Forskningen har undersökt flera av dessa områden och det finns studier som rapporterar positiva resultat.
Samtidigt är forskningsläget inte entydigt. Studierna skiljer sig åt när det gäller extrakt, doser, deltagare och studiedesign, och flera systematiska översikter har pekat på metodologiska begränsningar.
Rosenrot är därför ett intressant forskningsområde – men resultaten bör tolkas med viss försiktighet.
För den som är intresserad av växtbaserade kosttillskott är Rhodiola rosea samtidigt en av de bättre studerade adaptogena växterna.
Rosenrot är det svenska namnet på Rhodiola rosea, en växt vars rot och jordstam har använts traditionellt i bland annat Europa och Asien.
Traditionellt har rosenrot använts framför allt i samband med stress, trötthet och fysisk eller mental belastning. Modern forskning har bland annat undersökt mental trötthet, prestation och uthållighet.
Rosenrot har studerats i samband med stressrelaterad trötthet och mental belastning. Vissa studier har rapporterat positiva resultat, men det samlade forskningsläget är inte helt entydigt.
Rosenrot innehåller bland annat rosaviner, salidrosid, tyrosol och flera andra naturliga växtämnen. Standardiserade extrakt analyseras ofta med avseende på rosaviner och salidrosid.
Rosenrot har traditionellt använts och bedöms av EMA som generellt väl tolererat under angivna förutsättningar. Biverkningar som huvudvärk och magbesvär har rapporterats. Säkerheten under graviditet och amning är inte etablerad.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få kunskap och inspiration direkt i din inkorg.
MaxVital.se är en kunskapsportal om hälsa, vitalitet och välbefinnande. Vi strävar efter att ge dig pålitlig information så att du kan ta kloka beslut för din hälsa.
© 2026 MaxVital.se
Alla rättigheter förbehållna.